Tabeller på Högskoleprovet

Generellt om tabeller

Tabeller är uppbyggda med rader, kolumner och celler.

Summan av data i en rad kallas radsumma, motsvarande för kolumnen är kolumnsumma och totalen för hela tabellen tabellsumma. Tabeller används för att visualisera och strukturera information från en datamängd. Datakällan för ett diagram är oftast skriven i tabellformat med kategorier för respektive axel. Tabeller är bättre än diagram för att detaljera data, men sämre för att skapa överblick och visuellt identifiera trender. Uppgifterna på Högskoleprovet med tabeller består ofta av stora mängder information. Många gånger kan vi behöva göra överslagsberäkning för att beräkna radsummor, kolumnsummor och tabellsumma.

Frekvenstabeller

Frekvens i statistiksammanhang betyder förekomst, alltså hur många gånger något har inträffat. Frekvenstabeller visar hur ofta något inträffat utgående från tabellens kategorier. I frekvenstabeller är summan av alla kolumner lika med summan av alla rader. Vi kallar detta mått tabellsumma.

Utgående från tabellen ovan kan vi dra flera slutsatser:

• I årskurs 8 studerar 18 personer spanska och 16 pluggar franska. I årskurs 9 är motsvarande siffror 20 och 10.
• Totalt i årskurs 8 och 9 pluggar 38 personer spanska och 26 franska. Det här vet vi genom att summera kolumnerna och beräkna kolumnsummorna.
• Antal studenter i årskurs 8 som endera studerar spanska eller franska är 34 och i årskurs 9 är det 30 elever som läser spanska eller franska (radsummor).
• Totalt antal studenter i årskurs 8 och 9 som studerar spanska eller franska är 64 (tabellsumma). Notera att tabellsumman får vi genom att summera kolumnerna eller raderna (38 + 26 = 64 och 34 + 30 = 64).

Relativ frekvens

I frekvenstabeller förekommer ofta relativ frekvens vilket är lika med frekvensen delat med det totala antalet händelser. Vi får då ett mått på andelen eller procenten av helheten ("det hela", som beskrivs i kapitlet om Procent, promille och ppm). Vi måste alltid skilja på "det hela", dvs. om vi med den totala frekvensen menar radsumman (alla elever i årskurs 8, respektive årskurs 9 i vårt exempel) eller kolumnsumman (alla elever som studerar spanska, respektive franska) eller tabellsumman (alla elever i årskurs 8 och 9 som studerar spanska eller franska).

• Andelen som studerar spanska i årskurs 8 är $\frac{18}{34}\approx$ 53% och franska $\frac{16}{34}\approx$ 47%.
• Andelen som studerar spanska i årskurs 8 och 9 är $\frac{38}{64}\approx$ 59% och franska $\frac{26}{64}\approx$ 41%.
• Andelen elever i årskurs 8 som studerar spanska är $\frac{18}{38}\approx$ 47% och franska $\frac{20}{38}\approx$ 53%.

Som du ser i exemplet varierar "det hela", dvs nämnaren i beräkningen av andel beroende på vad det är vi beräknar.