Interaktiva Övningsprov Lösningar Gamla Högskoleprov Matematiken på Högskoleprovet Ordlista/Dictionary Tips och Strategier Om Högskoleprovet Frågor och Svar - FAQ
Förbered dig till Högskoleprovet på AllaRätt.nu och nå Drömutbildningen!
geometri_icon

Enheter och prefix på Högskoleprovet

Sammanfattning Enheter och prefix på Högskoleprovet

Enheter för vikt

Grundenheten för vikt är kilogram, kg. För att ange vikten av tyngre saker, exempelvis bilar, brukar enheten ton anges och för lättare saker hektogram, hg eller gram, g.

Omvandlingstabell för Vikt

tonkghgg
1 ton1 000104106
1 kg101 000
1 hg100

Exempel: Enheter för Vikt

Skriv dessa vikter i kilogram (kg):

  1. $250\, hg$
  2. $2,5\, ton$
  3. $2 500\, g$

Svar:
  1. $1\, hg = 0,1\, kg$
    $\Rightarrow 25\, hg = (250 \cdot 0,1)\, kg = 25\, kg$
  2. $1\, ton = 1 000\, kg$
    $ \Rightarrow 2,5\, ton = (2,5 \cdot 1 000)\, kg = 2 500\, kg$
  3. $1\, g = 0,001\, kg$
    $\Rightarrow 2 500\, g = (2 500 \cdot 0,001)\, kg = 2,5\, kg$

Enheter för längd

Grundenheten för längd är meter, m. I Sverige anges sträckor ofta i kilometer, km eller mil där 10 km = 1 mil. Längder kortare än en meter anges i decimeter, dm, vilket är en tiondels meter eller centimeter, cm, lika med en hundradels meter. Riktigt små (korta) objekt anges i millimeter, mm, dvs tusendels meter.

Omvandlingstabell för Längd

mil km m dm cm mm
1 mil 10 104 105 106 107
1 km 1 000 104 105 106
1 m 10 100 1 000
1 dm 10 100
1 cm 10

Exempel: Enheter för Längd

Skriv dessa längder i meter (m):

  1. $25\, mil + 12\, km$
  2. $14\, dm + 150\, cm$
  3. $850\, mm$
Svar:
  1. $12\, km = 1,2\, mil$
    $\Rightarrow 25\, mil + 12\, km =$
    $26,2\, mil = (26,2 \cdot 10^4)\, m =$
    $=2,62 \cdot 10^4\, m.$
  2. $150\, cm = 15\, dm $
    $\Rightarrow 14\, dm + 150\, cm = 29\, dm =$
    $= 29 \cdot 0,1\, m = 2,9\, m.$
  3. $850\, mm = 850 \cdot 10^{-3}\, m = 0,85\, m.$

Hastigheter

Formeln för hastighet är: $$sträckan=tiden \cdot hastigheten$$ Genom att enbart titta på enheten för hastighet, km/h, kan vi härleda formeln utan att behöva memorera. Enheten för sträcka = km och enheten för tid = h. Därmed vet vi att $$hastighet\: [km/h] = \frac{sträcka \: [km]}{tid \: [h]}$$

Ibland mäter vi hastigheten i andra enheter, tex. meter per sekund, m/s. Att omvandla km/h till m/s kan vi också göra enbart genom att studera enheterna. Vi vet att 1 kilometer = 1 000 m och att 1 h = 60 minuter = (60 · 60) sekunder = 3 600 sekunder. Det här ger: $$km/h = \frac{1\;000 \: [m]}{3\;600 \: [s]}=\frac{1 [m]}{3,6 [s]}$$ Dvs. 1 km/h motsvarar ca. 0,28 m/s och omvänt 3,6 km/h motsvarar 1 m/s.

Exempel: Hastigheter 1

En båt kör med hastigheten $54\, km/h.$ På sjön mäts hastigheten oftast i knop. $1\, knop \approx 0,5\, m/s.$ Uttryck båtens hastighet i knop.

Vi börjar med att omvandla hastigheten till $m/s.$

$54\, km/h = \frac{54\;000 \: m}{60 \cdot 60 \: s}=\frac{54 \: m}{3,6 \:s}= 15\, m/s$

$15\, m/s$ omvandlat till knop $\approx \frac{15}{0,5} \approx 30\, knop.$

Svar: Båtens hastighet $\approx 30\, knop.$

Exempel: Hastigheter 2

Hastigheten på en $10\, mil$ lång motorväg sänks från $120\, km/h$ till $100\, km/h.$ Förutsatt att trafikanterna håller hastighetsbestämmelserna, vad innebär hastighetsförändringen i tidsförändring på en timma?

hastighet

Tiden det tar att köra $100\, km$ med medelhastigheten $100\, km/h = \frac{100 \: km}{100 \: km/h}= 1\, h.$

Tiden det tar att köra $100\, km$ med medelhastigheten $120\, km/h=$

$\frac{100\: km}{120 \: km/h}=\frac56 \: h= \frac56 \cdot 60$ minuter $= 50$ minuter

Tidsökningen är således $(60 - 50)$ minuter $= 10$ minuter.

Svar: Tidsökningen $= 10$ minuter

Exempel: Hastigheter 3

Jorden ligger i genomsnitt $\text{149 600 000}$ kilometer från solen. Ljusets hastighet är $\text{300 000}$ km/s. Hur lång tid tar det för ljuset från solen att nå jorden?

Tiden $=\frac{149 600 000\text{ km}}{300000\text{ km/s}}\approx\frac{1,5\cdot10^8\text{ km}}{3\cdot10^5\text{ km/s}}=500\text{ s.}$

$500\text{ s}=\frac{500\text{ s}}{60 \text{ s/min}}=8\frac13\text{ min}=8\text{ min }20\text{ s.}$

Svar: Det tar cirka 8 minuter och 20 sekunder för solens ljus att nå jorden.

Relativ Hastighet: Samma Riktning

Då två objekt rör sig i samma riktning är deras relativa hastighet differensen mellan respektive objekts hastighet.

Exempel: Relativ Hastighet 1

Ett tåg på den röda linjen passerar ett tåg på den blå linjen på $15$ sekunder. Tåget på den röda linjen har hastigheten $72\, km/h$ och tåget på den blå linjen hastigheten $54\, km/h.$ Hur långt är tåget på röd linje?

relativ-hastighet1

Vi kallar tågets hastighet på den röda linjen $v_{Röd} = 72\, km/h$ och på den blå linjen $v_{Blå} = 54\, km/h.$ Längden av tåget på den röda linjen kallar vi $L_{Röd}:$

$L_{Röd} = (v_{Röd} - v_{Blå}) \cdot \frac{1000\text{ m}}{3600\text{ s}} \cdot 15 \text{ s} = 75 \text{ m.}$

Svar: $75$ meter.

Relativ Hastighet: Motsatt Riktning

Då två objekt rör sig i motsatt riktning är deras relativa hastighet summan av respektive objekts hastighet.

Exempel: Relativ Hastighet 2

Två tåg startar samtidigt och färdas mot samma punkt. Det ursprungliga avståndet mellan tåget är $900\, km.$ Respektive tågs hastighet är $156\, km/h$ respektive $144\, km/h.$

Efter hur lång tid möts tågen?

relativ-hastighet2

Vi kallar tågen A respektive B. Hastigheten $v_A = 156\, km/h$ och $v_B = 144\, km/h.$ Tiden till tågen möts kallar vi $t:$

$t(156+144) \text{ km/h} = 900 \text { km} \Rightarrow 300t = 900$

$\Rightarrow t = 3 \text{ h.}$

Svar: $3$ timmar.

Exempel: Relativ Hastighet 3

Två simmare startar på varsin sida om en simbassäng. Var och en simmar med konstanta hastigheter och vänder efter en simlängd. Respektive startposition är $A$ och $B$. Första gången de möts är deras position $20\,m$ från $B$ och andra gången $10\,m$ från $A.$

Kvantitet I: Längden på poolen

Kvantitet II: $30\,m$

Vi kallar längden på poolen $L.$ $A$ och $B$ simmar med olika, men konstanta hastigheter och därmed är kvoten av deras respektive hastigheter också konstant.

$\frac{\text{Hastigheten A vid }t_1}{\text{Hastigheten B vid } t_1}=\frac{\text{Hastigheten A vid }t_2}{\text{Hastigheten B vid } t_2}=$

$\frac{(L-20)/t_1}{20/t_1}=\frac{(2L-10)/t_2}{(L+10)/t_2}$

$(L+10)(L-20)=20(2L-10)$

$L^2 -50L = 0 \Rightarrow L(L-50)=0$

Roten $L=0$ kan vi ignorera och vi kontaterar att $L=50\,m$

Kvantitet I: Längden på poolen $=50\,m$

Kvantitet II: $30\,m$

Kvantitet I > II.

Relativ Hastighet: Tåg som Passerar Plattform

Då ett objekt i rörelse, exempelvis ett tåg med längden $l_t$ och hastigheten $v_t$, passerar ett stillastående objekt, exempelvis en plattform med längden $l_p$, så är tiden det tar för tåget att passera plattformen lika med:
$\frac{l_t+l_p}{v_t}$

Exempel: Relativ Hastighet 4

Vad är tiden för ett godståg med längden $\boldsymbol{120}$ meter och hastigheten $\boldsymbol{72\, km/h}$ att passera en plattform med längden $\boldsymbol{260}$ meter?

relativ-hastighet3

Vi kallar tågets längd $= l_t = 120 m.$ och tågets hastighet $= v_t = 72\, km/h.$ Plattformens längd kallar vi $l_p = 260\, m.$

Tiden det tar för tåget att passera plattformen $=$

$\frac{l_t+l_p}{v_t}=\frac{120+260\text{ m}}{72 \text{ km/h}}=$

$=\frac{120+260\text{ m}}{\frac{72 \cdot 1000}{60\cdot60}}=$

$=\frac{380}{20}=19 \text{ sekunder}$

Svar: $19$ sekunder.

Minsta Gemensamma Multipel

Då vi arbetar med uppgifter som består av att beräkna tiden det tar för två objekt att mötas då de startar vid samma punkt, men håller olika hastighet, använder vi oss av minsta gemensamma multipel. En gemensam multipel till två heltal är ett tal som är en multipel av vart och ett av talen. Multiplar av $3$ är $3, 6, 9, ...$ och multiplar av $8$ är $8, 16, 24, ...$ Minsta gemensamma multipel av $3$ och $8$ är alltså $24.$

Exempel: När Möts Löparna vid Startpunkten

Kalle och Simon startar från samma punkt och går i samma riktning runt en $120$ meter lång, cirkulär bana. Kalle håller den konstanta hastigheten $12\, m/min$ och Simon $20\, m/min.$ Efter hur lång tid möts de två vid startpunkten igen?

minsta-gemensamma-multipel

Tiden efter att Kalle och Simon möts får vi om vi beräknar minsta gemensamma multipel av tiden det tar för de två att gå ett varv runt banan.

Tiden det tar för Kalle att gå ett varv $= \frac{120}{12}=10$ minuter och för Simon $= \frac{120}{20}=6$ minuter. Minsta gemensamma multipel av $10$ och $6$ är $30.$

Svar: Kalle och Simon möts igen vid startpunkten efter $30$ minuter.

Exempel: Minsta gemensamma multipel

Två satelliter med omloppstiderna $90$ minuter respektive $150$ minuter passerar en punkt på jorden samtidigt. Efter hur lång tid kan vi se satelliterna igen?

Exempel enheter och prefix

Vi börjar med att primtalsfaktorisera omloppstiderna:

$90$ minuter = $2 \cdot 3 \cdot 3 \cdot 5$ minuter.

$160$ minuter = $2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 5$ minuter.

Gemensamma faktorer av omloppstiderna är $5$ och $2$ och vi för in tiderna i ett venndiagram. Den vänstra cirkeln och snittet motsvarar faktorerna i A:s omloppstid och motsvarande för B och den högra cirkeln och snittet:

Exempel Venndiagram

Tiden till vi ser satelliterna igen får vi om vi multiplicerar faktorerna i venndiagrammet =
$3 \cdot 3 \cdot 5 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2 = 1440$ minuter $= 24$ timmar.

Svar: Tiden till vi ser satelliterna igen är $24$ timmar.

Tid och Arbete

På Högskoleprovet får vi ibland uppgifter om tid och arbete. Om vi antar att person A kan utföra en viss mängd arbete på $x$ dagar, så är arbetet denne utför per dag $= \frac{1}{x}.$ Omvänt gäller att om $\frac{1}{x}$ mängd arbete utförs per dag så kommer det att ta x dagar för hela arbetet att utföras. Om personen A utför en viss del av arbetet, exempelvis $\frac{1}{d}$ av arbetet, på t timmar så kommer det att ta dt timmar att utföra hela arbetet.

Om två personer A och B hjälps åt att utföra ett arbete och A utför $\frac{1}{x}$ del av arbetet per dag och B utför $\frac{1}{y}$ del av arbetet per dag så kommer de att gemensamt utföra $\frac{1}{x} + \frac{1}{y}$ delar av arbetet per dag.

Exempel: Tid och Arbete

Adam målar en vägg på $12$ dagar och Bertil målar samma vägg på $15$ dagar. Hur lång tid tar det att måla väggen om Adam och Bertil målar väggen tillsammans?

tid-och-arbete

Adam målar $\frac{1}{12}$ av väggen per dag och Bertil målar $\frac{1}{15}$ av väggen per dag. Tillsammans målar Adam och Bertil $\frac{1}{12}+\frac{1}{15}=\frac{9}{60}=\frac{3}{20}$ av väggen per dag.

Tiden det tar för Adam och Bertil att tillsammans måla hela väggen = $\frac{1}{\frac{3}{20}}=\frac{20}{3}=\,6\frac23\,\,dagar$

Svar: Det tar $\,6\frac23\,\,dagar$ för Adam och Bertil att måla väggen tillsammans.

tid-och-arbete3

Exempel: Tid och Arbete 2

Adam och Bertil målar tillsammans en vägg på 15 dagar. Om Bertil skulle måla väggen själv skulle det ta $20$ dagar. Hur lång tid tar det för Adam att själv måla väggen?

På en dag målar Adam och Bertil $\frac{1}{15}$ av väggen och Bertil målar $\frac{1}{20}$ av väggen. Andelen av väggen som Adam målar är då $\frac{1}{15}-\frac{1}{20}=\frac{4-3}{60}=\frac{1}{60}$ per dag och det skulle således ta 60 dagar för Adam att måla väggen själv.

Svar: Det skulle ta Adam 60 dagar att själv måla väggen.

Exempel: Tid och Arbete 3

Anders klipper gräsmattan på åtta timmar och Björn klipper den på fyra timmar. De hjälps åt att klippa gräset i två timmar, men sedan tar bensinen slut i Björns gräsklippare. Hur lång tid tar det för Anders att klippa färdigt gräset själv?

tid-och-arbete4

På en timma klipper Anders $\frac18$ av gräsmattan och Björn $\frac14.$

Tillsammans klipper de $\frac18+\frac14=\frac{1+2}{8}=\frac38$ av gräset per timma och $2\cdot \frac38 = \frac68 = \frac34$ på två timmar.

Det återstår alltså $\frac14$ för Anders att klippa själv. Vi har konstaterat att Anders klipper $\frac18$ av gräset per timma och att klippa $\frac14=\frac28$ tar alltså två timmar.

Svar: $2$ timmar.

Exempel: Tid och Arbete 4

Det tar $7$ dagar för fyra identiska maskiner att tillsammans utföra en viss uppgift. Hur många fler sådana maskiner behövs för att samma uppgift ska utföras på fyra dagar?

tid-och-arbete2

Arbetet som ska utförs av fyra maskiner kan vi skriva som ekvationen $A = 4r \cdot 7\,dagar$ där A är arbetet som ska utföras och $r$ är hastigheten med vilken varje maskin arbetar.

Vi adderar nu $n$ maskiner för att utföra samma uppgift och skriver denna ekvation $A = (4+n)r \cdot 4\,dagar$. Då det är samma arbete som ska utföras sätter vi våra ekvationer lika med varandra:

$4r \cdot 7 = (4+n)r \cdot 4$

Vi kan förkorta bort $r$ från varje led:

$28 = 16 + 4n \Rightarrow 4n = 12 \Rightarrow n = 3$

Svar: $3$ maskiner.

Tid och Volym

Vi kan mäta hastighet på många olika sätt. I uppgifter om en viss volym per tidsenhet går vi tillväga på motsvarande sätt som tidigare. Om vi tänker oss tiden det tar att fylla upp en viss volym av en flaska med en kran som spolar med en viss volym per timma, så är tiden lika med volymen av flaskan dividerat med den vattenvolym som kranen spolar per timma.

Exempel: Tid och Volym

För att fylla ett badkar spolas vatten från kallvattenkranen, varmvattenkranen och duschen. Tiden för att fylla badkaret enbart med kallvattenkranen är $12$ minuter, med varmvattenkranen $20$ minuter och med duschen $30$ minuter. Om samtliga kranar och duschen samtidigt spolar, hur lång tid tar det för badkaret att fyllas?

tid-och-volym

Kallvattnet fyller $\frac{1}{12}$ av badkaret per minut, varmvattnet fyller $\frac{1}{20}$ av badkaret per minut och duschen fyller $\frac{1}{30}$ av badkaret per minut.

Tillsammans fylls $\frac{1}{12}+\frac{1}{20}+\frac{1}{30}$ av badkaret per minut. Minsta gemensamma nämnare = 60 och vi gör om de tre bråken till 60-delar för att kunna skriva på gemensamt bråkstreck:

$\frac{1}{12}+\frac{1}{20}+\frac{1}{30}=\frac{5+3+2}{60}=\frac{10}{60}=\frac16$

Hela badkaret fylls på $\frac{1}{\frac16}=6\,\,minuter$

Svar: Det tar 6 minuter att fylla badkaret.

Exempel: Tid och Volym 2

Ett badkar på $500$ liter fylls på med $25$ liter/minut, men proppen är borta och badkaret töms därför samtidigt med $15$ liter/minut. Beräkna tiden till det är fullt.

tid-och-volym3

Tiden till badkaret är fullt = $\frac{500 \text{ liter}}{(25-15)\text{ l/min}}=\frac{500}{10}= 50$ minuter.

Svar: Det tar $50$ minuter att fylla badkaret.

Exempel: Tid och Volym 3

En liten pump fyller en tank på $1$ timme. En stor pump fyller samma tank på $15$ minuter. Om båda pumparna startas samtidigt, hur lång tid tar det då att fylla tanken?

tid-och-volym2

Den lilla pumpen fyller $\frac{1}{60}$ av tanken på en minut och den stora pumpen $\frac{1}{15}$ av tanken per minut.

Tillsammans fyller de två pumparna $\frac{1}{60}+\frac{1}{15}$ av tanken per minut, vilket är lika med $\frac{1+4}{60}=\frac{5}{60}=\frac{1}{12}$ av tanken per minut.

Hela tanken fylls på $\frac{1}{\frac{1}{12}}=12$ minuter.

Prefix

Prefix används ofta för att beskriva endera stora tal, eller små tal. Tabellen nedan summerar vanligen förekommande prefix och motsvarande tiopotenser.
Beteckning
Namn
Tiopotens
G
giga
109
M
mega
106
k
kilo
103
h
hekto
102
d
deci
10-1
Beteckning
Namn
Tiopotens
c
centi
10-2
m
milli
10-3
μ
mikro
10-6
n
nano
10-9
p
piko
10-12

Exempel: Prefix

Skriv som tiopotens:

  1. $2\, G$
  2. $300\,\mu$
  3. $0,3\, M$

Svar:
  1. $2\, G = 2 \cdot 10^9$
  2. $300 \mu = 300 \cdot 10^{-6} = 3 \cdot 10^{-4}$
  3. $0,3\, M = 0,3 \cdot 10^6 = 3 \cdot 10^5$

Utvecklas av AllaRätt.nu
info@allaratt.nu