Interaktiva Övningsprov Lösningar Gamla Högskoleprov Matematiken på Högskoleprovet Ordlista/Dictionary Tips och Strategier Om Högskoleprovet Frågor och Svar - FAQ
Förbered dig till Högskoleprovet på AllaRätt.nu och nå Drömutbildningen!
function_icon

Räta linjens ekvation på Högskoleprovet

Sammanfattning Räta linjens ekvation på Högskoleprovet

Räta linjens ekvation och betydelse

Räta linjens ekvation skrivs: $$y=kx+m$$ $k$ är linjens riktningskoefficient som bestämmer hur mycket och i vilken riktning linjen rör sig. $m$ kallas konstantterm eller intercept och bestämmer var linjen skär y-axeln.

Exempel: Riktningskoefficienten $\boldsymbol{k}$ och intercept $\boldsymbol{m}$

Bestäm riktningskoefficienten och m-värdet för de två linjerna nedan.

räta-linjens-ekvation-1räta-linjens-ekvation-2

k-värdet kan vi beräkna grafiskt genom att bestämma hur mycket linjen förflyttar sig i y-led för varje förflyttning i x-led. Studerar vi de två linjerna ser vi att för den första linjen är $k=\frac12$ och för den andra linjen är $k=2$. m-värdet är punkten där linjerna skär y-axeln, vilket är $-1$ för båda.

riktningskoefficienten-1riktningskoefficienten-2

Svar: k-värdet är $\frac12$ och m-värdet är $-1$ för den första linjen. k-värdet är $2$ och m-värdet är $-1$ för den andra linjen.

Exempel: Räta linjens ekvation

A. $y = 2x + 2$

räta-linjens-ekvation-exempel1

B. $y = -2x - 2$

räta-linjens-ekvation-exempel2

C. $y = 2x + 0$

räta-linjens-ekvation-exempel3

D. $y = 0x + 2$

räta-linjens-ekvation-exempel4

E. $x = 1$

räta-linjens-ekvation-exempel5

En rät linje som passerar genom två punkter

Om två punkter på en linje är givna kan riktningskoefficienten bestämmas genom formeln: $$k=\frac{y_2-y_1}{x_2-x_1}$$
Exempel: Bestäm Räta Linjens Ekvation

En rät linje passerar genom punkterna $P_1 = (0, -2)$ och $P_2 = (1, 1).$ Vad är linjens ekvation?

Riktningskoefficienten $k$ bestäms genom formeln:

$k=\frac{y_2-y_1}{x_2-x_1}$

Med $P_1$ och $P_2$ insatt får vi:

$k=\frac{1--2}{1-0}=3$

m-värdet får vi givet i punkten $P_1$ då $m$ är lika med y-värdet där $x = 0,$ dvs $m = -2.$

Svar: Linjens ekvation är $3x - 2.$

räta-linjens-ekvation

Koordinater för var den räta linjen skär x-axeln respektive y-axeln

För att bestämma koordinaterna för var en rät linje $y$ skär x-axeln sätter vi $y = 0.$ På samma sätt kan vi bestämma koordinaterna för var linjen skär y-axeln genom att sätta $x = 0.$

Exempel: Den räta linjens skärningspunkter med x-axeln och y-axeln:

En linje har ekvationen $y = 3x + 3.$ Bestäm koordinaterna för var linjen skär x-axeln respektive y-axeln.

Vi sätter ekvationens y-värde $x= 0: 3x + 3 = 0$ vilket ger $x = -1.$ Skärningspunkt med x-axeln är således $(-1, 0).$

Vi sätter ekvationens x-värde $= 0: y = 3 \cdot 0 + 3$ vilket ger $y = 3.$ Skärningspunkt med y-axeln är således $(0, 3).$ Notera att y-värdet är samma som linjens m-värde.

Svar: Linjens skärningspunkt med x-axeln är $(-1, 0)$ och med y-axeln $(0, 3).$

räta linjens skärningspunkter med x-axeln och y-axeln

Enpunktsformeln

För att bestämma en linjes ekvation då riktningskoefficienten och en punkt på linjen är given, kan vi använda enpunktformeln. $$y-y_1=k(x-x_1)$$
Exempel: Enpunktsformeln

En linje har riktningskoefficienten $-2$ och går genom punkten $(1, 2).$ Bestäm linjens ekvation.

Vi sätter in de värden vi har i enpunktsformeln

$y-2=-2(x-1) \Rightarrow y-2=-2x+2$

$\Rightarrow y=-2x+4$

Svar: Linjens ekvation är $y = -2x + 4$

enpunktsformeln

Exempel: Enpunktsformeln 2

Temperaturen på 20 meter över havet (m.ö.h.) är 20°C. Temperaturen faller linjärt med ökad höjd och är 10°C vid höjden 1 000 m.ö.h.

  1. Beskriv höjden som en ekvation av temperaturen.
  2. Vid vilken höjd är temperaturen noll grader?

räta-linjens-ekvation-exempel6

Låt oss kalla temperaturen $x,$ höjden $y$ och $y = kx + m.$ I texten får vi två punkter:

Med två punkter kan vi använda oss av formeln för att beräkna k-värdet:

$k=\frac{1000-20}{10-20}= -98$.

Vi sätter in $P_1$ och k-värdet i enpunktsformeln och löser ut:

$y - 20 = -98(x-20) \Rightarrow y = -98x + 1980.$

Sätter vi $x = 0$ i vår ekvation får vi höjden $y = 1980\, m.$

Svar: A. Ekvationen är $y = -98x + 1980$ där $x$ är temperaturen och $y$ är höjden. B. Vid $1980\, m.$ är temperaturen $0^o\,C.$

Parallella linjer och vinkelräta linjer

Två räta linjer $y_1$ och $y_2$ är parallella om de har samma k-värde, dvs $k_1 = k_2.$ Omvänt gäller att linjerna är vinkelräta om $k_1 \cdot k_2=-1$.

Exempel: Parallella Linjer

Bestäm konstanten $\boldsymbol{a}$ i ekvationen $\boldsymbol{y_1 - ax - 6 = 0}$ så att motsvarande linje är parallell med linjen $\boldsymbol{y_2 - 3x + 2 = 0.}$

Ekvationerna i texten är skrivna på sk allmän form. Vi skriver om dessa:

Nu är ekvationerna för våra linjer skrivna på sk. k-form. Vi vet att då två linjer är parallella har de samma k-värde och vi kan dra slutsatsen att $a = 3.$

Svar: $a = 3$

parallella-linjer

Exempel: Vinkelräta Linjer

$f(x) = 2x + 4.$ $g(x)$ är vinkelrät mot $f(x).$ $g(x)$ passerar genom punkten $(4, 0).$ Vad är $\boldsymbol{g(x)?}$

Då två linjer är vinkelräta är $k_1 \cdot k_2=-1$. k-värdet för $g(x)$ får vi alltså om vi dividerar k-värdet för $f(x)$ med $-1 = -\frac12$.

$g(x) = -\frac{x}{2} + m$

Enligt texten ska $g(x)$ passera genom punkten $(4,0),$ dvs. $g(4) = 0:$

$g(4) = 0 \Leftrightarrow -\frac{4}{2} + m = 0 \Rightarrow m = 2$.

Svar: $g(x) = -\frac{x}{2} + 2$

vinkelräta-linjer

Exempel: Vinkelräta linjer 2

$A(-3,1)$ och $C(3,5)$ är två av hörnen i romben $ABCD.$

Vad är ekvationen av linjen som går genom punkterna $\boldsymbol{B}$ och $\boldsymbol{D?}$

vinkelräta-linjer

Lösningsförslag 1:
Studerar vi figuren, ser vi att linjen vi söker, som vi kallar $y_{BD}$ har negativ riktningskoefficient (lutar snett nedåt) vilket gör att vi kan förkasta svarsalternativen A och C. Vi ser också att y-värden för romben är positiva. Därmed vet vi att $y_{BD}$ kommer att skära y-axeln ovanför origo, vilket ger ett positivt m-värde. Vi kan därför även utesluta svarsalternativet D och vi vet då att B är rätt svar.

Lösningsförslag 2:
En romb är en parallellogram där alla sidorna är lika långa. En linje genom punkterna $B$ och $D$  $(y_{BD})$ kommer därför att gå genom rombens mittpunkt $M(x_m,y_m).$ På samma sätt kommer en linje genom punkterna $A$ och $C$  $(y_{AC})$ också att genom $M.$ $y_{AC}$ och $y_{BD}$ är vinkelräta, vilket vi kan utnyttja. Vi börjar med att beräkna $M$ utgående från $A$ och $C$ och med hjälp av mittpunktsformeln:

$x_M = \frac{x_A+x_C}{2}=\frac{-3+3}{2}=0$

$y_M = \frac{y_A+y_C}{2}=\frac{1+5}{2}=3$

Rombens mittpunkt $M$ är alltså $(0,3)$ och vi har en punkt på $y_{BD}.$ Med hjälp av våra punkter $A$ och $C$ beräknar vi riktningskoefficienten för $y_{AC}:$

$k_{AC}=\frac{y_C-y_A}{x_C-x_A}=\frac{5-1}{3--3}=\frac46=\frac23$

Nu har vi det vi behöver för att beräkna riktningskoefficienten för $y_{BD}$ som alltså är vinkelrät mot $y_{AC}:$

$k_{BD}=\frac{-1}{k_{AC}}=-\frac32$

I det här exemplet behöver vi inte använda enpunktsformeln, då vi fick linjen $y_{BD}$ skärning med y-axeln gratis då vi beräknade punkten $M$:

$y_{BD}=-\frac{3}{2}x+3$

vinkelräta-linjer-2

Exempel: Ett Geometriskt Objekts Egenskaper

Representerar koordinaterna $\boldsymbol{A(-1 , 0),}$ $\boldsymbol{B(5 , 2),}$ $\boldsymbol{C(4 , 5)}$ och $\boldsymbol{D(-2 , 3)}$ hörnen av en rektangel?

Vi vet att egenskaperna för en rektangel är:

Låt oss testa om koordinaterna uppfyller egenskaperna för en rektangel. Vi börjar med att beräkna lutningen för att se om sidorna är parallella.

Lutningen $k$ ges av formeln: $$k=\frac{y_2-y_1}{x_2-x_1}$$

Sidorna $AB$ och $CD$ är parallella med lutningen $\frac13$ och sidorna $BC$ och $DA$ är parallella med lutningen $-3.$

För att beräkna om sidorna är lika långa använder vi avståndsformeln: $$\sqrt{(x_2-x_1)^2+(y_2-y_1)^2}$$

Längden på rektangelns bas $= \sqrt{40}$ längdenheter och höjd $= \sqrt{10}$ längdenheter.

För att testa om närliggande sidor är vinkelräta beräknar vi produkten av respektive linjes k-värde. Vi vet att två linjer är vinkelräta om produkten av respektive linjes k-värde $= -1.$

$k_{AB} \cdot k_{BC} = \frac13 \cdot -3 = -1$

$k_{CD} \cdot k_{DA} = \frac13 \cdot -3 = -1$

Vi kan konstatera att de närliggande sidorna är vinkelräta och därmed är alla egenskaper för rektangeln uppfyllda.

Svar: Ja, koordinaterna representerar hörnen i en rektangel.

rektangel-exempel

Utvecklas av AllaRätt.nu
info@allaratt.nu